idag när jag gick till jobbet hände nått skit skoj. När ja gick där och frös och va så trött att ja knappt kunde hålla upp ögonen kom en man i full kareta me cyklen och la århundradens bell. Han liksom gledmed hela kroppen på gångvägen och rev upp halva ryggen. Först höll ja på å dö medans ja skulle hålla mig för skratt, sedan tog ja mod att gå fram och fråga hur de gick, varpå mannen blir as förbannad skriker "bra" och tror att han ska dundra iväg me cyklen igen. Men precis när han ska ta sitt första tramp märker han att kjedjan har hoppat och han slår i hela klockspelet på ramen. Men allt var fortfarande bra sa hyan och han glev av och började spatsera med sin metallskrot till cyckel. BRA han ljög för mig den jävlen, de gick väll inte bra?! ja bode ha sparkat ner honom när han kom upp på cyklen igen för det är nämligen fult o ljuga.




föresten hur får man för sig att cykla när det är is på vägen?