Hösten är en underbar tid. Det finns inget finare, mysigare och skönare en hösten. Att få ta på sig en mössa, jacka och stövlar och ge sig ut bland gula,gröna,röda och bruna löv. Att få ett och annat löv i ansiktet när man cyklar. På hösten blåser det storm var och varannan dag och dom dagarna man har medvind när man cyklar känns det underbart. Hösten är en årstid som det är skönt att vara lycklig. Sommaren är så uppenbart att alla är lyckliga. Det är varm, soligt, semester. Alla går runt i så lite kläder som möjligt och träffas vid vätterstranden, city, piren och twin på kvällarna. Det är fullt ös. Det känns lite boring när alla är så där glada hela tiden. Alla bilder på folk som åker till Båsad, öland, gotland och cypern. Varför reser man inte på hösten och vintern istället?! Det finns ju inget som går upp mot svensk sommar endå. Tillbaka till Hösten igen. På hösten byts Rap das armas ut mot balader och man går från galen, vild och social till blödig, instängd och känslig. Rätt sjukt hur vädret kan påverka så mycket. Hösten är en tid att umgås med nära och kära och bara ha det allmänt härligt och mysigt. O jag älskar hösten.