Bestämde mig när ögonlocken rullades upp att jag skulle ta mig runt munkan för att kanske bli kvitt den lilla träningsverk som hänger kvar. Jag har ju haft så förbannat ont runt höger knä. Och visst gjorde det förbannat ont när jag började traska. Men det går ju över tror man. Det gjorde inte de. Hela knät svullnade upp och det kändes som det skulle sprängas. Och det värsta är att man måste hålla god min och försöka gå så normalt som vanligt när folk går förbi men egentligen ville jag bara lägga mig ner som en skottskadad man och gråta och kravla mig hem. Va har hänt?