Ni känner säkert till syndromet. Man går in en butik. Blicken fastnar på någonting. det går inte släppa blicken fast man gått förbi. Man går tillbaka och känner på plagget. Man tittar på storleken. Man tittar på priset. Man ignorerar priset. Går och provar. Man älskar sig själv. Man tycker att man är det finaste som finns. Man håller i handen plagget som kommer lösa alla ens klädproblem. Man ignorerar helt att man lovade sin pojkvän i bilen att man skulle bara köpa billiga saker idag. Man hänger undan plagget en stund för att ångesten känns lite jobbig. Man tar en sväng till på stan för att se om man kan släppa denna vackra skapelser. Går runt och funderar på alla fördelar jag kommer få om jag köper det. Kommer på en massa saker som man kan spara in pengar på och saker som jag kan sälja. Kommer på att elräkningen inte va riktigt så hög denna månaden och att bensinräkningen va en fröjd. Går tillbaka och med ett stort smile och köper klänningen. Blir jätte lycklig. :)